”Om ingen frågar mig så vet jag det, men om jag vill förklara för någon som frågar mig, så vet jag helt enkelt inte.” Augustinus 354 e. vt.
Precis som Augustinus har vi på Backa Teater funderat mycket på tid de senaste månaderna. Hur svårt det är att få tag på vad det faktiskt är, att förstå tid. Den egna tiden som känns så olika minut för minut, dag för dag. För en själv i och relation till andra. Augustinus kom fram till att det enda verkliga som fanns är nuet. För framtiden är bara en idé och inget vi kan veta. Historien, det förflutna, är saker som hänt men inte är verkliga längre.
Men kanske kan vi med hjälp av matematik och tid få fatt på vissa hisnande perspektiv.
Till exempel kan vi komprimera jordens hela existens till ett dygn. Ett dygn är 24 timmar. Det kan vi uppleva, men jorden har fynnits i 4 800 000 000 år, det är ogreppbart. Men om vi förvandlar tiden, vad händer då?
Väckarklockan ringer kl. 06.00. Det är dags för jorden att skapas. Det sker i en stor explosion, men det finns ingen som märker det för det finns inget liv. Inte heller ett medvetande. Jorden är helt öde, det finns inget syre, inget som är levande.
Ungefär i tid till bambarasten börjar vissa encelliga, enkla organismer uppstå i havet. Men det kommer dröja ända till fritids stänger innan de kan producera syre. Syre är nödvändigt för att liv skall utvecklas och där strax innan klockan fem börjar det ta fart.
Vid klockan åtta på kvällen börjar enkla encelliga organismer dyka upp i havet. Det är läggdags för de flesta i vår egen tid, tänder skall borstas och kanske läser man en saga snart sover du och drömmer. Men i jordens dygn börjar allt utvecklas snabbt. Under natten fylls hela havet på liv. Mer och mer liv.
Klockan halv fem på morgonen sitter jordklotets alla kontinenter ihop i en enda stor jättekontinent. Men vid fem på morgonen, en timme kvar av jordens historia fram tills idag, kryllar det av däggdjursliknande reptiler och fisködlor. Kontinenterna börjar separera och havet blir som murar av vatten mellan landmassorna.
Vid tjugo över fem börjar fåglar att flyga i luften.
Vid tjugo i fem bildas stora bergsmassiv som Alperna, Himalaya, Klippiga Bergen och Anderna. Små däggdjur utvecklas, som kan gömma sig för de stora dinosaurierna. En jättemeteorit slår ner i Mexikanska golfen och explosionen medför att himlen blir mörk och solen inte längre kan nå jorden. Det blir kallt och växtligheten utplånas och dinosaurierna dör ut.
Det är snart dags för väckarklockan att slå igen. Men än finns inte en människa i sikte. Klockan 05.59.30, en halv minut innan dygnet slutar börjar istiderna avlösa varandra. Klockan 05.59.56, ungefär 4 sekunder innan dygnet tar slut – uppstår de första moderna människorna, Homo Sapiens, i det som idag är Etiopien. Klockan 05.59.59.12, inte ens en sekund innan dygnet är slut, kommer den moderna människan till Europa. Där lever redan neandertalmänniskan, men de dör ut en tredjedels sekund innan väckarklockan ringer.
Klockan 05.59.59.54 – en tiondels sekund innan dygnet slutar börjar den historia vi känner till, det är nu skriftspråket skapas och är början på den tid som vi har nedskrivet, 5000 år av historia. Under denna tiondels sekund utspelar sig hela vår kända världshistoria.
06.00 – klockan ringer. Det är jordens framtid som väntar. Hur den ser ut? Det vet vi inte. Och just vi, som finns här nu, kan bara fantisera om den.
Vad händer resten av din skoldag i jordens dygn? Fantisera tillsammans och skapa ett kollage om tiden som kommer.
(Inspirerad från läromedlet ”Mellan himmel och jord”, geografibok för åk. 4-9, Studentlitteratur AB)
På Naturhistoriskas riksmuseums hemsida finns olika övningar i tidslinjer för att få ett grepp om tid och människa. Med hjälp av enkla medel som snören, bilder och linjal kan det obegripliga i tiden bli mer begriplig.
Tidslinjer | Naturhistoriska riksmuseet
