Perception är hur vi tar emot, organiserar och tolkar världen omkring oss. Det handlar inte bara om vad våra ögon ser eller våra öron hör, utan om hur sinnesintryck, erfarenheter, minnen, känslor och förväntningar tillsammans formar det vi upplever.
Vi delar en fysisk värld, men vi upplever den inte på exakt samma sätt. Varje människa betraktar världen från sin egen position. Två personer kan befinna sig på samma plats, vara med om samma händelse och ändå lägga märke till helt olika saker. Den ena hör tonfallet i ett samtal, den andra ser kroppsspråket. Någon känner sig trygg medan någon annan upplever samma situation som obehaglig.
Vår perception påverkas bland annat av tidigare erfarenheter, kunskap, känslor, förväntningar och vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Det betyder inte att verkligheten är oviktig eller att allt bara är en fråga om åsikter. Det betyder att vår tillgång till verkligheten alltid sker genom ett mänskligt perspektiv.
Att undersöka sin perception kan därför börja med enkla frågor:
När vi stannar upp och observerar något längre än vanligt börjar vi ofta upptäcka fler detaljer. Vi kan lyssna efter ljud som tidigare försvunnit i bakgrunden, studera ett välbekant rum som om vi såg det för första gången eller uppmärksamma våra egna automatiska reaktioner.
Att vidga sin perception handlar därför inte nödvändigtvis om att utveckla sina sinnen. Det kan handla om att använda de förmågor vi redan har på ett mer medvetet sätt.
Vi kan också vidga vår perception genom andra människor. När vi lyssnar på någon vars erfarenheter skiljer sig från våra egna får vi möjlighet att upptäcka sådant som tidigare varit osynligt för oss. Ett annat perspektiv kan göra att samma gata, konflikt, konstverk eller samhällsfråga plötsligt framträder på ett nytt sätt.
Vi är vana vid att hela tiden ha något att göra. När ingenting händer är det lätt att ta upp mobilen, börja prata, lyssna på musik eller söka efter något som fångar vår uppmärksamhet.
Sätt dig någonstans där du kan vara ostörd.
Lägg undan mobilen. Ingen musik, ingen skärm, ingen bok och inget att sysselsätta händerna med.
Sätt en timer på 10 minuter.
Gör sedan – ingenting.
Nyhetsmedier, utbildning, kultur, språk, sociala medier och politiska samtal bidrar till vilka frågor som hamnar i centrum. Vissa berättelser upprepas och blir välbekanta. Andra får mindre utrymme. Det påverkar vår kollektiva perception. Det vill säga vad många människor tillsammans börjar uppfatta som viktigt, normalt, problematiskt eller möjligt.
Det som ett samhälle betraktar som självklart är dessutom inte alltid självklart i en annan tid eller kultur. Normer och föreställningar förändras. Perspektiv som tidigare befunnit sig i samhällets periferi kan flytta in i centrum och förändra hur vi ser på världen.
En viktig del av att utforska perception är därför att bli nyfiken på det vi vanligtvis inte ifrågasätter.
Att vidga perceptionen innebär inte att alla perspektiv automatiskt är lika riktiga. Det innebär att skapa utrymme för observation, perspektivbyte och undersökning innan vi drar våra slutsatser.
När vi blir medvetna om hur vår perception fungerar kan vi också bli mer medvetna om våra egna begränsningar. Kanske inser vi att världen kan innehålla mer än det vi först lade märke till.
