Teaterrummet

Teaterrummet är en samlingsplats för diskussion om teater och scenkonst initierad av Göteborgs Stadsteater.

Redaktionen

Välkommen att kontakta redaktionen för Teaterrummet!

Läs mer

Aktuell repertoar på Göteborgs Stadsteater

Se repertoar

Björn Sandmark bloggar

Läs bloggen Illyrien.se

GENT MANIFESTET

Milo Rau är en av de regissörer som prisades under Theatertreffen i Berlin. Schweizaren Rau har under ett tiotal år drivit organisationen Institute of Political Murder i Köln och även samarbetat med Schaubühne/Berlin, där hans senaste uppsättning "Lenin" fortfarande spelar för fulla hus. En tidigare uppsättning var "Compassion the History of the Machine Gun", som även gästspelade på Backa Teater i november 2016. Från och med spelåret 2018-2019 är Rau konstnärlig ledare för Nationalteatern i Gent i Belgien och nedan publicerar vi, för första gången på svenska, GENT-MANIFESTET, ett konstnärligt program för hur han tänker sig att man ska arbeta på teatern de kommande åren. Det är ett radikalt manifest, utifrån den tid vi är i, och vi tycker att det finns goda skäl att läsa och begrunda. Manifestet publiceras på många andra språk just nu och är, oavsett vad man tänker om dess innehåll, en viktig del av den samtida teaterdiskussionen i Europa just nu. Björn Sandmark

Fortsätt läsa GENT MANIFESTET

Apokalypsens spöken vandrar genom en värld av utrivna ögon

Pjäsen Dom blinda av Astrid Saalbach, som under våren spelats på Göteborgs Stadsteater, är en text med många tolkningsnivåer - både en rafflande thriller och en metafor över människan som utkastad i universum. Vi bad filosofen, författaren och psykoanalytikern Peter Jansson att läsa pjäsen och ge sin bild av händelserna på callcentret, där Rune en dag börjar som IT-tekniker. Jansson finner en starkt civilisationskritisk text med rötter tillbaka till antiken.

Fortsätt läsa Apokalypsens spöken vandrar genom en värld av utrivna ögon

#MeToo i Tyskland – ett samtal

Tre generationer tyska skådespelare diskuterar #MeToo-rörelsen. Är sexism och maktmissbruk inom teatern en historisk konstant, har inget förbättrats, upplever vi en backlash och vad är publikens förväntningar? Texten publicerades i tidskriften Theater heute, nr 4 i april 2018.

Fortsätt läsa #MeToo i Tyskland – ett samtal

Omförhandlingar - doktorsavhandling av Petra Fransson

Petra Fransson disputerade nyligen med en avhandling i konstnärlig forskning om den österrikiska dramatikern och nobelpristagaren Elfriede Jelinek vid Lunds Universitet. Vi bad Helena Lie övervara själva disputationen och läsa avhandlingen. Helena Lie, född 1975, är konstnär, poet och litteraturkritiker från Malmö. Hon är kritikredaktör på tidskriften Populär Poesi samt kritiker på Opulens magasin. Hon var tidigare kritiker på Skånska dagbladet. Sedan 2015 bosatt i Berlin, och kommer till våren ha utställning och peformance på BCMA, Berlin (Vernissage 21/4).

Fortsätt läsa Omförhandlingar - doktorsavhandling av Petra Fransson

Moder Svea på divanen

Aldrig förr har så många svenskar gått i terapi. Landets behov av analys och bearbetning tycks bara öka med tiden. Men hur skulle det se ut om självaste Moder Svea la sig på divanen?

Fortsätt läsa Moder Svea på divanen

Egeiska havet, november 2017.

Larmet som gick sommaren 2015 slutar inte ringa i mina öron. Barn som flöt upp på stränder som döda dockor och överfulla båtar där människor vällde av i tusental.

Fortsätt läsa Egeiska havet, november 2017.

Vad bör göras?

Milo Rau, född i Bern 1977. Rau är författare, filmare, dramatiker och regissör. 2007 grundade han IPM, Institute for Political Murder, i Köln och samarbetar sedan flera år med Schaubühne/Berlin. Raus uppsättning ”Mitleid. Die Geschichte der Maschingewehr” gästspelade på Backa Teater inom ramen för vårt samarbete med Schaubühne i Prospero-projektet, som avslutades i somras. Rau fick pris för bästa föreställning på Theatertreffen i Berlin i år, för föreställningen ”Five Easy Pieces”. Från och med 2018 kommer han att vara teaterchef för Nationalteatern i Gent, i Belgien.

Fortsätt läsa Vad bör göras?

Utvandrarna - då och nu.

De flesta i Sverige har någon släkting i det förflutna som utvandrade till USA. De senaste femtio åren har också många kommit till Sverige av olika skäl, arbetskraftsinvandrigen började på sextiotalet och på senare år har det handlar det mest om flykt från krig och katastrofer.

Vi bad journalisten Vildana Aganovic´, vars familj flydde från Bosnien under krigen i Jugoslavien på nittiotalet, se Pontus Stenshälls uppsättning Utvandrarna och reflektera över vad det innebär att lämna sitt land. Då, såväl som nu.

Så här skriver Vildana Aganovic´ om sig själv:

Vildana Vilda Aganovic´ - frilansjournalist. Skriver krönikor, oftast i Borås tidning. Författare under uppbyggnad. Kommer säkert skriva klart minst en bok innan hon dör så hennes plan är att leva länge. Håller envist fast vid ”na” i slutet av sitt namn, ingen vet varför. Föddes en natt i maj i Gorazde. Bosnien och Hercegovina. En vecka senare, utrustad med broderad solhatt och liggandes i italiensk barnvagn med tillhörande mamma befann hon sig på en av stadens uteserveringar och det är där hon trivs bäst än idag. Att kalla henne Vilda ända sedan hon föddes visade sig vara (o)lämpligt 14 år senare när hon hamnade här och beordrade alla att ge upp Vilda och kalla henne för namnet i passet, Vildana. Det där gav hon upp när hon insåg hur otroligt fult det lät på, till exempel, göteborgska och återgick till originalversionen Vilda. Vilda är en mix av två kulturer, den bosniska och den svenska och beter sig oftast därefter, nämligen fel. Har fortfarande inte greppat den enda av svenska lagar man absolut inte får bryta mot: Jantelagen.

Fortsätt läsa Utvandrarna - då och nu.

Gråtande barn

Fortsätt läsa Gråtande barn

Livet vid nitton

Mikael van Reis höll talet i Frykensalen i Stadsbiblioteket i Sunne den 12 augusti.

Fortsätt läsa Livet vid nitton

Michael Nyqvist på teaterscenen

Hur skriver man egentligen om en skådespelares arbete på scenen? På många sätt är det kanske en av teaterkritikens svåraste uppgifter. Å en sidan finns det en lång rad tekniska och hantverksmässiga aspekter att ta hänsyn till, å andra sidan har skådespelarens personlighet och unikt individuella sätt att arbeta med sina egna förutsättningar ett mått av självständighet som den erfarne kritikern ofta är bättre på att läsa av och sätta ord på. Samtidigt blir en sådan upplevelse också i högsta grad personlig. I den här lyhörda texten om Michael Nyqvists skådespelarkonst närmar sig Mikael van Reis Nyqvist i just detta gränsland mellan kritiken och essäistiken. Han når mycket långt i sin skildring av en av landets främsta skådespelare som tyvärr lämnade scenen alldeles för tidigt.
Fortsätt läsa Michael Nyqvist på teaterscenen

Tumult, våld och dumheter - Faust-associationer av Frank Castorf

Vad handlar egentligen Goethes Faust om? I texten Tumult, våld och dumheter gör Frank Castorf en djupare analys av dramat, särskilt Faust II, och sätter det i relation till dåtidens politiska verklighet med franska revolutionen som klangbotten. Det är en helt ny Faust som träder fram när Castorf fördjupar sexuella, finansiella och kolonialpolitiska perspektiv som sällan förknippats med den sedvanliga Faust-traditionen i Tyskland.

Fortsätt läsa Tumult, våld och dumheter - Faust-associationer av Frank Castorf

Skiten kommer rakt ur mitten

AfD-styrelsen vill kasta ut Höcke! [1] Det kunde man läsa som rubrik hos flera medier i förra veckan. Förr kunde jag alltid skratta gott åt sådana grejer. När nazister inte förstår varandra längre eftersom några glider för långt högerut... den här meningen behöver jag inte ens skriva klart, eller?

Fortsätt läsa Skiten kommer rakt ur mitten

Vår förmenta trygghet - intervju med den prisbelönta dramatikern Zinnie Harris

I januari har pjäsen How to Hold Your Breath Skandinavienpremiär på Göteborgs Stadsteater. Marc Matthiesen har talat med dramatikern Zinnie Harris om zoologi och våld – och om sprickorna i grunden av vårt samhälle.

Fortsätt läsa Vår förmenta trygghet - intervju med den prisbelönta dramatikern Zinnie Harris

På spaning efter den nya teatern: Erfarenheter med dramatikern Peter Weiss

Var Peter Weiss en föregångare till dagens postdramatiska teater? Weiss dåvarande lektör Karlheinz Braun beskriver i följande text arbetet med pjäsen Viet Nam Diskurs och efterlyser en omläsning av Weiss verk för en värld som återigen behöver se de stora dimensionerna.

Fortsätt läsa På spaning efter den nya teatern: Erfarenheter med dramatikern Peter Weiss

Så jag började lite med det där...

Teaterrummet presenterar intervjuserien ”Resten av teatern…” Först ut är dekormålaren Sten-Olof Nilsson som berättar om arbetet på Göteborgs Stadsteater och om vägen dit, från värmländska Lundsberg via museivärlden i Göteborg. Här intervjuas han av Teaterrummets Sisela Lindblom, dramaturg på Göteborgs Stadsteater.

Fortsätt läsa Så jag började lite med det där...

Det konstnärliga skapandets paradoxer – Bergmans arbete med Höstsonaten

Filmvetaren Anna Sofia Rossholm dyker ned i Ingmar Bergmans arbetsbok från Höstsonaten och hittar ett konstnärskap sprunget ur ett ständigt skiftande perspektiv mellan fantasi och verklighet, smärta och distans.

Fortsätt läsa Det konstnärliga skapandets paradoxer – Bergmans arbete med Höstsonaten

Vi är Oidipus - tankar kring samtidens politiska teater

Hur kan vi diskutera problemen i världen idag när problemen är vi själva? Världsregissören Nicolas Stemann analyserar villkoren för politisk teater idag, i en artikel översatt speciellt för Teaterrummet.

Fortsätt läsa Vi är Oidipus - tankar kring samtidens politiska teater

Skönhetsfläckarna är en medveten sak för mig

Stig Hansén möter scenografen och sedermera regissören Ulla Kassius i ett samtal om magiska scenrum, gul färg och hennes aktuella föreställning Premiären.

Fortsätt läsa Skönhetsfläckarna är en medveten sak för mig

När publiken blev producent

Backa Teater 2014: Jag och ett gäng uppspelta tonåringar befinner oss på uppsättningen Parzival på Backa Teater, baserad på den medeltida hjältemyten om Parsifal och hans jakt på den heliga graalen. Där förekommer många interaktiva moment som gör publiken delaktig i föreställningen. Som att hälla upp vatten och låna ut kläder till skådespelarna.

Fortsätt läsa När publiken blev producent

Publiken, spöket och samhällskontraktet

Idag är publikens makt och deltagande inom teatern och kulturen en självklarhet. Men har det alltid varit så? Har vi en naiv inställning till publikens roll idag? Håkan Lindgren återvänder till Sören Kierkegaards begrepp Publikum och ser dess framväxt som en både nödvändig och begränsande del av det moderna samhället.

Fortsätt läsa Publiken, spöket och samhällskontraktet

Stjärnan

Ingrid Bergman skulle fyllt hundra år ifjol... och Alicia Vikander står med Oscarstatyetten i strålkastarskenet på röda mattan i Hollywood. Kommer Alicia Vikander bli Ingrid Bergmans tronarvinge? Eller har stjärnglansen förlorat sin lyster? Teaterrummet bad filmkritikern Camilla Larsson ta fram stora kikaren och inta observatoriet.

Fortsätt läsa Stjärnan

Det nya teaterrummet

Teaterrummets redaktion bad kulturjournalisten och forne konstnärliga ledaren för Göteborgs Film Festival, Marit Kapla, att bege sig till närmsta biograf för att se på teater! Följ med in i biosalongen och läs Marit Kaplas text om en direktsänd teaterproduktion som kablats ut till upp mot 2000 biografer runt om i världen! Är det här det nya teaterrummet?

Fortsätt läsa Det nya teaterrummet

K-pop, Suzanne Osten och om att dränkas i intryck

Nyutexaminerade skådespelaren Joakim Lindberg hittar ett arbetsverktyg i K-pop

Fortsätt läsa K-pop, Suzanne Osten och om att dränkas i intryck

Den starkas tragedi

Hedda Gabler är ett av världsdramatikens mest öppna, mest spelade dramer – det ger ständigt skäl till nya tolkningar. Inför Emil Graffmans uppsättningen på Nya Studion hösten 2015 bad Teaterrummet författaren Carl-Henning Wijkmark att ge publiken sin personliga bild av Henrik Ibsens mångtydiga text.

Fortsätt läsa Den starkas tragedi

It ain’t over ’till the fat lady sings

Teaterskribenten Anna Håkansson diskuterar tjockhet, föreställningsförmåga och norm med skådespelerskan Caisa-Stina Forssberg och regissören Mattias Andersson. /Red

Fortsätt läsa It ain’t over ’till the fat lady sings

Sötebrödsdagar

Nyskriven dramatik av poeten Athena Farrokhzad

Fortsätt läsa Sötebrödsdagar

Göteborgstrilogin – en ögonblicksbild från Stadsteatern Göteborg våren 1970…

Det är vår, året är 1970. "Allmänna mötet", ett samrådsorgan för personalen på Göteborgs stadsteater, sammanträder. Det första mötet hålls den 14 april, det andra den 8 maj...

Fortsätt läsa Göteborgstrilogin – en ögonblicksbild från Stadsteatern Göteborg våren 1970…

Den här texten

Den här texten anklagar er. Det är ert fel alltihopa.

Fortsätt läsa Den här texten

Tankar om kritik 2014

Hynek Pallas reflekterar över sin roll som kritiker i ett skrattande publikhav

Fortsätt läsa Tankar om kritik 2014

Det är för viktigt att låta bli

I september 2013 startades en naminsamling, en protest mot Dagens Nyheters Scenhöstbilaga. De som skrev under var scenkonstnärer, forskare, författare.Så vad var det som stod på spel? Vi bjöd in Astrid Menasanch Tobieson till Teaterrummet för att få veta mer.

Fortsätt läsa Det är för viktigt att låta bli

En dramatikers dagbok

Teaterrummet bad författaren/dramatikern Mirja Unge att berätta om några dagar – mitt under arbetet med pjäsen Johanna, som hade premiär på Dramaten hösten 2014.

Fortsätt läsa En dramatikers dagbok

Hej på er!

Ett par veckor innan premiären på Mattias Anderssons Flotten, Sandlådan, Hemmet 2014 kom ett mejl till teatern. Det var från dramatikern Bengt Bratt, som på avstånd följt arbetet med en ny tolkning av det som kommit att kallas Göteborgstriologin. Pjäserna Flotten (Kent Andersson), Hemmet (K Andersson/Bratt) och Sandlådan(K Andersson) spelades första gången 1967-1968 på Göteborgs Stadsteater och är idag en symbol för gruppteatern under slutet av 60-talet.

Fortsätt läsa Hej på er!

Jag vill att alla ska känna att vi färdas tillsammans

I vår intervjuserie Teatermatriakerna: Stig Hansén möter teaterregissören Eva Bergman

Fortsätt läsa Jag vill att alla ska känna att vi färdas tillsammans

- Människan är föränderlig!

Stig Hansén möter skådespelerskan Birgitta Ulfsson i ett unikt samtal… om skådespela, om att leva, om att vilja stå med bägge fötterna på någon illa plöjd lerjord…

Fortsätt läsa - Människan är föränderlig!

Kvalitet

Vi bad Carolina Frände tolka det kulturpolitiska begreppet: KVALITET

Fortsätt läsa Kvalitet

Kulturrådet

Vi bad HENRIC HOLMBERG tolka det kulturpolitiska begreppet: KULTURRÅDET

Fortsätt läsa Kulturrådet

Kulturrådet och Kvalitet

Kulturpolitisk katekes - ordförklaringar...

Fortsätt läsa Kulturrådet och Kvalitet

Institution

Vi bad Suzanne Osten tolka det kulturpolitiska ordet INSTITUTION

Fortsätt läsa Institution

Filantropi

Vi bad Stig Larsson tolka det kulturpolitiska ordet FILANTROPI

Fortsätt läsa Filantropi

Jag är inte pensionär – jag är passionär!

Stig Hansénmöter Vicky von der Lancken, vd, teaterchef och delägare, och ser fotografierna på hennes kontorsvägg bli till en enda stor bild av svensk nöjeshistoria:

Fortsätt läsa Jag är inte pensionär – jag är passionär!

Armslängds avstånd

Vi bad GUGGE SANDSTRÖM tolka det kulturpolitiska begreppet: ARMSLÄNGDS AVSTÅND

Fortsätt läsa Armslängds avstånd

Armslängds avstånd, Filantropi och Institution

Liten kulturpolitisk katekes - ordförklaringar

Fortsätt läsa Armslängds avstånd, Filantropi och Institution

Jag studsar mellan andras dåliga fiktion och min drömda verklighet

Kan vissa platser bli så infekterade i samhällsdebatten att de helt enkelt inte går att skildra? Hur undvika att hamna i klichéer? Och får man skapa en bild av förorten - inte som man uppfattar den - utan som man vill att den ska vara? Dramatikern America Vera-Zavala letar bland sina erfarenheter från arbetet med föreställningen Etnoporr.

Fortsätt läsa Jag studsar mellan andras dåliga fiktion och min drömda verklighet

Jag tog med mig min dåtid in i vår nutid

Odells omtalade konstprojektet på Liljeholmsbron, när hon som en del av ett konstprojekt blev omhändertagen och körd till psykakuten, var också en resa i tiden. Här berättar konstnären (texten är från 2010) om sina tankar kring verklighet och overklighet, om att vara sjuk eller frisk. Även i Teaterrummet, menar hon, är det de väldefinierade gränserna vi söker.

Fortsätt läsa Jag tog med mig min dåtid in i vår nutid

…och mitt yrke är kanske att skulptera i relationer…

Suzanne Osten har bestämt sig för att alltid försvara teaterkonsten eftersom den i alla fall inte dödar någon. Här formulerar hon frågor och svar tillsammans med en alltmer bländad Stig Hansén

Fortsätt läsa …och mitt yrke är kanske att skulptera i relationer…

Jag får hjärtklappning - då vet jag!

Det här är den första intervjun i Teaterrummets artikelserie TEATERMATRIARKERNA. En intervjuserie av Stig Hansén. Möt teaterförläggaren Berit Gullberg!

Fortsätt läsa Jag får hjärtklappning - då vet jag!

I Lodges och Shakespeares skogar

Bland sockersöt mylla och blodblandat vatten - skribenten och litteraturvetaren Moa Matthis ger sig in i Shakespeares magiska skogar - och hittar en jordrevolt från 1600-talet. Texten är publicerad i programbladet till regissören Stefan Metz och scenografen Enrique Cavestaky uppsättning av Shakespeares Som ni vill ha det som spelades på Göteborgs Stadsteater 2013.

Fortsätt läsa I Lodges och Shakespeares skogar

Publik i handling

Ebba Petrén och Gabriel Widing skriver om Avatarvaro, en teknik för att rikta publikens närvaro. I de föreställningar som scenkollektivet Nyxxx arbetar fram är publiken medagerande. Men vad uppstår för frågor när de försöker skapa en annan slags interaktion än den mellan scen och salong?

Fortsätt läsa Publik i handling

Efter honom

Fortsätt läsa Efter honom

Tredje fasen

Fortsätt läsa Tredje fasen

Kushners blodsförtalare - om det kritiska tänkandets villkor i Tony Kushners dramatik

SKÅPMATEN - i serien skåpmaten presenterar vi programtexter och annat som vi hittat i våra förråd. Vi ser framemot att på det viset kunna göra fler intressanta texter om teater och scenkonst tillgängliga på nätet framöver

Fortsätt läsa Kushners blodsförtalare - om det kritiska tänkandets villkor i Tony Kushners dramatik

Ska vi mejla lite om iHo?

Möt översättaren som givit Tony Kushner och hans pjäser svensk språkdräkt - i en mejlkonversation kring pjäsen "Det intelligenta Homots guide till kapitalism och socialism med en nyckel till Skriften"

Fortsätt läsa Ska vi mejla lite om iHo?

Om vänstern och om oss; varför vill Gus inte leva längre?

Skådespelaren Henric Holmberg funderar tillsammans med signaturen Mats över sitt rollarbetet med Gus Marcantonio, den pensionerade hamnarbetaren, fackföreningsaktivisten, latinisten och familjepatriarken i Tony Kushners pjäs "Det intelligenta Homots guide till kapitalism och socialism med en nyckel till Skriften"

Fortsätt läsa Om vänstern och om oss; varför vill Gus inte leva längre?

En klassiker

Teaterrummet presenterar ett klassiskt drama. I rollerna Albertsson och Jubeldorff, två män i likadana rockar. Samt Kyparen förstås!

Fortsätt läsa En klassiker

Överklasskvinnan i fiktionen

Det råder en vurm för överklassen. Pengar, flärd, anor och aristokrati drar teaterpublik och tv-tittare. Teaterrummet bad Anneli Jordahl ta sig en extra noga titt på överklasskvinnan i fiktionen.

Fortsätt läsa Överklasskvinnan i fiktionen

Att spela Allan i Hemsöborna

Rasistiska påhopp. Det var vad som drabbade skådespelaren Måns Clausen när han 2012 spelade Carlsson i Strindbergsklassikern Hemsöborna. En obehaglig diskussion om skådespelarens hudfärg initierades av några få, men hotfulla röster. Men i tillägg till det utspelade sig även andra saker i mötet med publiken. Och de egna funderingarna kring etnicitet, identitet och kring teater- och filmbranschens rollsättningspolitik, hur såg de ut? Vi bad Måns Clausen skriva en personlig text om händelserna kring föreställningen Hemsöborna.

Fortsätt läsa Att spela Allan i Hemsöborna